Jag kom verkligen inte ihåg att det gick så sjukt fort eller att det hoppade så mycket när man kör skoter!? Vilken chock.. Satt i ”passagerarsätet” bakom pappa på hans skoter och tur fan var det med tanke på att pappas barnasinne (läs: leksinne) är väldigt intakt! Det var ett sånt säte med handtag, rejäla fotfästen och vadderad dyna. Utan det hade jag flugit av både en, två och femtio gånger.. Jag har sån sjuk träningsvärk i bicepsen idag från mitt krampaktiga tag runt de där fästena och mina desperata tag att försöka få tillbaka rumpan i sitsen igen vid hopp/gupp/gropar!
Men kul var det! Strålande sol och fina vyer. Jag kom på mig själv med att tänka ”åh, vad glad jag är att jag har flyttat hem igen”. Vi åkte alltså ut till stugan på ön, passerade typ 3 000 renar (varav två som pappa höll på att plana med marken……dom är ju inte direkt smarta dom söta små sakerna), buskörde lite, grillade korv och pinnbröd och mös. En äkta norrlandsdag helt enkelt. Den rundades sedan av med sushi, hyrfilm och godis. Livet e life.
Paus i buskörningen mitt ute på isen med ”vår” ö i bakgrunden/striking a pose i den asheta overallen
Vi hittade ett isblock och hjärtat var självklart tvungen att bryta loss det. Jag hävdar att det var äkta mans-fasoner. Vilken man som helst som hade sett det hade också gjort likadant.
Utsikten från utedasset. ”Här kan man ju sitta ett tag… om det inte var minusgrader”.
JB 